Historik

KORT HISTORIK ÖVER FÖRSAMLINGSHEMMET

Huset byggdes på trettiotalet av dåvarande prosten Forsner och Kyrkliga Ungdomskretsen, för att få en lokal att träffas i. Den kallades ”Lillkyrka ” och den skulle användas av alla i församlingen till olika sammankomster.

Kristina Sundell i Klockhammar har bidragit med följande:
I och med att jag håller på med släktforskning har jag tillgång till lite kyrkoböcker och andra källor genom prenumeration.
Eftersom vi pratade om att det hade bott en familj i Lillkyrka så blev jag nyfiken och tänkte att jag skulle se om jag kunde hitta något. Det gjorde jag.
Jag har kollat i 1930 års folkbokföring. Där hittade jag en familj som bodde i Församlingshemmet, dvs.Lillkyrka. Den bestod av följande personer:
Per Erik Paulus Karlsson som var vaktmästare Lillkyrka och skola, född 1897
Hans hustru Helga Viktoria f. Karlsson, född 1897
Dotter Maj Haldis Viktoria född 19180621 död 19981004, gift Henriksson och bosatt i Västerås
Dotter Doris Ingeborg född 19260124, bodde 1990 på Grönsångarvägen 45, gift Olsson, änka, lever fortfarande och bor på Engelbrektsgatan 36 3tr.

På sextiotalet bildades Stiftelsen Kils Församlingshem i samband med en omfattande om- och tillbyggnad. På åttiotalet gjordes ytterligare tillbyggnad med större kök och ett särskilt rum för barnens aktiviteter. Lokalerna används nästan varje dag i församlingsarbetet med bl. a barntimme- och ungdomsverksamhet, kyrkkaffe, symöten och pensionärssamlingar m.m.

Gåvor har genom åren skänkts till församlingshemmet som hedersbetygelse i samband med begravningar. Dessa gåvor samlas i en minnesfond tills de använts för någon specifik utrustning t ex det vackra porslinet och dukarna. Hyresintäkterna täcker husets drift och underhåll.

Vi som bor i Kil är stolta över vad våra föregångare har åstadkommit med ofta oavlönat arbete. Vi är glada för att eldsjälar fortfarande finns och verkar för att göra vår bygd bra att leva i.